Om stress

Stress är en nödvändig och bra drivkraft men långvarig stress är skadligt för hälsan

Stress är ett sätt för kroppen att reagera på händelser och krav från omgivningen. Stress kan ge extra kraft och energi i situationer när det krävs, till exempel för att kunna prestera på topp i en jobbintervju eller en tävling. Men om stressen pågår under långa perioder utan möjlighet till återhämtning kan kroppen ta skada.

Alla blir stressade någon gång - stress är en del av vår vardag

För att undvika ohälsosam stress är det viktigt att ta väl hand om sig och hjälpa kroppen att återhämta sig. Sträva efter att få både fysisk och mental avslappning. Prova gärna Återhämtningsportalens friskvårdspaket för att varva ner, boosta dig mentalt, skapa goda vanor och sova bättre. 

Akut stress

Akut stress är kortvarig och kan höja vår prestationsförmåga inför olika situationer eller uppdrag och är helt ofarlig. Akut stress kan utlösa olika reaktioner i kroppen: kamp-flykt-reaktion som innebär att kroppen mobiliserar kraft för att antingen försvara sig mot hotet (kamp) eller snabbt komma undan (flykt). Akut stress kan i vissa fall upplevas som spännande och livsbejakande.

Långvarig stress

Långvarig stress pågår under längre tid utan tillräcklig återhämtning och har negativa konsekvenser för hälsan. Långvarig stress kan bero på många olika saker, till exempel höga krav, hög belastning både på jobbet och i privatlivet, tidsbrist, konflikter, brist på kontroll och/eller stöd.
Långvarig stress kan leda till att kroppen utsöndrar för mycket av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin. Detta kan i sin tur orsaka en rad problem, till exempel sämre simultan- och koncentrationsförmåga, problem med minnet, irritabilitet eller humörsvängningar, hjärtklappning eller tryck över bröstet och sömnstörningar. Långvarig stress kan också öka risken för sjukdomar som depression, ångest, utmattningssyndrom, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Stress är ett komplext fenomen som berör många aspekter av livet. 

Stress är en drivkraft med syftet att ge extra energi för att klara olika påfrestningar under kortare perioder. Det är naturligt att känna sig stressad när man ställs inför olika påfrestningar och utmaningar.

Människans fysiologiska och psykologiska stressreaktioner är inte farliga, tvärtom är stressreaktioner nödvändiga och fullt naturliga för att vi ska reagera och agera på ett ändamålsenligt sätt inför hot och utmaningar. Kroppen klarar perioder av tuffa utmaningar om vi ser till att få återhämtning mellan perioder av högt tempo och stress.

För att hantera stress så bra som möjligt är det viktigt att hitta en balans mellan belastning och återhämtning. Det kan vara svårt i dagens samhälle där vi ofta har höga krav på oss själva och vår omgivning. Små saker kan dock göra stor skillnad. Genom att vara medveten om vårt återhämtningsbehov och prioritera det som ger energi kan vi både må bättre och prestera bättre.

Några exempel på återhämtningsaktiviteter är att undvika sådant som stressar, skapa en lugn miljö, andas djupt, lyssna på musik, meditera, umgås med vänner eller familj, motionera eller göra något kreativt.

Återhämtning är avgörande för att undvika stressrelaterad ohälsa

Återhämtning mellan varven i perioder av hög belastning är avgörande för att undvika stressrelaterad ohälsa. Att drabbas av stressrelaterad ohälsa kan leda till utmattningssyndom men även många andra sjukdomar. Hjärt- och lungfonden skriver att forskning tydligt visar att långvarig stress kan leda till en rad olika sjukdomstillstånd. Många kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom samt sjukdomar som ryms inom ramen för det så kallade metabola syndromet, depression, magbesvär och smärttillstånd. 

Gör livsstilsförändringar både psykiskt och fysiskt

Långvarig stress utan återhämtning ska tas på allvar och kräver livsstilsförändringar, både psykiskt och fysisk, för att undvika "kronisk stress" och sjukdomar som exempelvis utmattningssyndrom och hjärt- och kärlsjukdomar. Ta varningssignalerna från din kropp och själ på allvar och försök att göra förändringar i din livsstil som ger dig återhämtning. Var snäll och tålmodig mot dig själv och tänk på att det tar tid att skapa goda vanor. Avkoppling från krav och måsten, avslappning, sömn och daglig rörelse kan räcka för att bryta ett skadligt mönster.

Lyssna till Medicinvetarnas Podd

Diagnosen utmattningssyndrom har fortsatt att öka. Vad vet vi egentligen om gränssättningen mellan utmattning och depression, och har forskningen svar på vilken behandling som ger hjälp? Psykologen och forskaren Elin Lindsäter har ofta deltagit i diskussionen, när hon inte arbetat klinisk med bland annat stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvården. Lyssna till avsnittet:

Stressreaktionen avspeglar både erfarenheter, känslor och fysiologiska reaktioner

Stress är den biologiska och psykologiska reaktionen på olika påfrestningar, det vill säga den mobilisering av resurser som görs för att hantera olika typer av krav (stressbelastning). Reaktionen avspeglar både erfarenheter, känslor och fysiologiska reaktioner på den givna situationen.

Stressreaktionen är ändamålsenlig och i de allra flesta fall inte farlig. Det är först när en stressbelastning överskrider en för varje individs förmåga att psykologiskt och fysiologiskt att hantera belastningen, som negativa konsekvenser kan uppstå i form av somatiska, psykiska och beteendemässiga konsekvenser. Denna definition av stress är hämtad från institutet för stressmedicin, ISM.

Det autonoma nervsystemet styr viktiga delar av kroppen automatiskt

Kroppens inre organ styrs av det autonoma nervsystemet som består av nerver som inte går att styra med viljan. Hjärtats arbete, andning, blodtryck, tarmarna, att kunna kissa och våra könsorgan styrs automatiskt av det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet består av två olika delar, det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.

Sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för flykt eller kamp

Det sympatiska nervsystemet sätts i gång när kroppen behöver använda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara när du blir stressad eller rädd. Kroppen påverkas då för att förbereda sig för kamp-flykt. Det sympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:

• Nivån av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar.
• Pulsen ökar.
• Hjärtat pumpar kraftigare.
• Blodflödet till musklerna ökar, medan det minskar till hud och inälvor.
• Blodtrycket ökar.
• Luftrören vidgas så att det går lättare att andas
• Blodsockernivån ökar så att du får extra energi.
• Pupillerna utvidgas.
• Du svettas mer.
• Tarmrörelserna minskar.
• Matsmältningen går långsammare

Parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila

Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer då kroppens reserver byggs upp. Det parasympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:

• Pulsen minskar.
• Hjärtats pumpar med mindre kraft.
• Blodtrycket sjunker.
• Luftrören dras ihop.
• Pupillerna dras ihop.
• Mängden saliv i munnen ökar.
• Tarmrörelserna ökar.
• Matsmältningen ökar.
• Du kan kissa och bajsa.

Källa autonoma nervsystemet: 1177

Gör ett självskattningstest vars resultat visar om du är i riskzonen för utmattningssyndrom.

Testet ger en bild av ditt nuvarande tillstånd genom att du graderar hur du mått de senaste två veckorna. Höga poäng vid endast ett tillfälle kan betyda tillfällig stress, alltså krävs flera mätningar, kanske med någon veckas mellanrum för att visa om du är i riskzonen för utmattningssyndrom. Vi använder KEDS-testet som är utvecklat av forskare vid Karolinska institutet. Notera att testet inte är diagnostiskt. 19 poäng eller mer vid flera tillfällen visar risk för utmattningssyndrom.

Utmaningen - en dokumentärfilm om den sjuka jobbstressen

Arbetsmiljöverket skriver om den stora ökningen av antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av bland annat för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. På deras hemsida finns verktyg och vägledning för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverket skriver att vi kan alla vara en del av lösningen och förebygga att ohälsa uppstår på våra arbetsplatser. Tala med din arbetsgivare om du är stressad och mår dåligt på grund av din arbetsmiljö. Rekommendera gärna filmen Utmaningen, en dokumentärfilm där vi får ta del av erkända forskare och enskilda individers erfarenheter om frågor som berör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Se filmen "Utmaningen - en film om den sjuka jobbstressen" av arbetsmiljöverket.

Berätta för din arbetsgivare att din arbetssituation är ohållbar

Att lyfta frågan är ett viktigt steg för förståelse och förändring. Det är oerhört viktigt att förebygga stress på arbetsplatsen och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga stress på arbetsplatsen och att arbetet inte är skadligt för de anställda. Det är din chef som är arbetsmiljöansvarig och som ska meddela ledningen när arbetsmiljön är ohållbar. Som anställd är det ditt ansvar att berätta om du mår dåligt på grund av din arbetssituation. Du kan tala med din chef eller ditt närmaste skyddsombud.

Redaktör: Återhämtningsportalen
Granskare: (Peter Vestergren, FK Psykologi, FD Beteendevetenskapliga mätningar).

1177 - Vårdguiden 

Institutet för stressmedicin, IMS

Hjärnfonden