Om cancer

Cancer är grupp av sjukdomar som kan utvecklas om generna som styr över celler skadas

Cancer orsakas av förändringar i generna som styr hur kroppens celler ska fungera. Dessa genetiska förändringar (mutationer) kan leda till att cellerna beter sig annorlunda än de ska, vilket kan resultera i ohämmad celldelning och tumörtillväxt.

Cancer är en komplex grupp av mer än 200 olika sjukdomar

Sjukdomen kan uppstå i olika delar av kroppen och ge mycket varierande symtom beroende på var den uppkommer. Cancer är en komplex grupp av mer än 200 olika sjukdomar som alla kännetecknas av okontrollerad celldelning. Normalt finns det en balans där celler delar sig och dör i en reglerad process. När denna balans störs kan celler börja dela sig okontrollerat, vilket leder till bildandet av tumörer. Dessa tumörer kan vara godartade, vilket innebär att de inte sprider sig, eller maligna, vilket innebär att de kan invadera närliggande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen. Cancern benämns ofta utifrån var i kroppen den börjar. Vanliga typer av cancer är bröstcancer, prostatacancer, lungcancer och hudcancer.

Slumpen, bakterier, virus, arv, ålder, livsstil och miljöfaktorer påverkar utvecklingen av cancer

Cancer orsakas av förändringar i generna och uppstår oftast spontant, det vill säga slumpmässigt. Det är även känt att vissa bakterier och virus, som HPV-virus, kan orsaka cancer. Vissa har en medfödd, ärftligt ökad risk att få cancer, men det är inte säkert att cancer uppstår. I de flesta cancerformer har man inte hittat några tydliga ärftliga samband. Genetiska förändringar sker ofta över tid, vilket gör att cancer är vanligare hos äldre men kan drabba personer i alla åldrar.

Livsstil påverkar risken för cancer, och genom hälsosam mat, fysisk aktivitet och att undvika alkohol, tobak och för mycket sol kan risken minska. Läs: 12 rekommendationerna från EU:s kodex mot cancer.

Symtom på cancer kan variera beroende på vilken typ av cancer det handlar om.  Några vanliga symtom kan vara:

• Knölar på kroppen
• Blödningar utan känd orsak
• Förändringar i födelsemärken
• Långvarig hosta eller heshet
• Förändringar i avföring eller urin

Mer fakta och information om cancer

För mer detaljerad information om cancer kan du besöka Cancerfonden.se som erbjuder lättläst information om cancer och dess orsaker. På cancer.se finns information, hjälp och stöd samt fakta som förklarar cancer som en genetisk sjukdom och beskriver de olika gener som kan vara inblandade. För en bred översikt av cancer och dess olika former samt sjukvårdsrådgivning är 1177 Vårdguiden en tillförlitlig källa.

Det finns olika metoder och undersökningar för att upptäcka cancer. Här är några av de vanligaste sätten:

• Läkarundersökning: En grundlig undersökning av en läkare är ofta det första steget. Läkaren kan identifiera misstänkta områden och besluta om vidare tester.
• Blodprov: Blodprov kan ge indikationer på hur olika organ i kroppen mår och kan också visa specifika cancermarkörer.
• Bilddiagnostik: Metoder som röntgen, magnetkamera (MRI), datortomografi (CT) och ultraljud används för att skapa detaljerade bilder av kroppens insida och identifiera tumörer.
• Vävnadsprov (biopsi): Ett prov tas från en misstänkt tumör för att undersöka om det finns cancerceller.
• Screeningprogram: Regelbundna screeningar, som mammografi för bröstcancer, HPV-test för livmoderhalscancer och avföringsprov för tarmcancer, hjälper till att upptäcka cancer tidigt.

Din livsstil kan minska risken att utveckla cancer 

Detta talar för möjligheten att minska risken att utveckla cancer genom olika förebyggande åtgärder under livet. En förebyggande livsstil som att äta hälsosamt, undvika alkohol, inte röka och att sola med försiktighet kan bidra till att minska risken att drabbas av cancer.

Kan ärftliga cancerformer förebyggas?

Flera cancerformer kan vara ärftliga men även om man har en ärftlighet som ökar risken för cancer är det inte säkert att man utvecklar cancer. Om du har en familjehistoria med cancer kan det vara bra att diskutera med en läkare om genetisk rådgivning och eventuella tester. Även om man inte helt kan förhindra ärftliga cancerformer finns det flera åtgärder som kan minska risken för sjukdomen eller öka chansen att upptäcka cancer tidigt:

• Genetisk testning och rådgivning
• Regelbundna kontroller och screening
• Livsstilsförändringar
• Profylaktisk kirurgi
• Läkemedel

Detta är några av de vanligaste ärftliga cancerformerna:

• Bröst- och prostatacancer
• Tjock-och ändtarmscancer
• Malignt melanom
• Gynekologisk cancer (med undantag av livmoderhalscancer som är kopplad till en lokal virusinfektion med humant papillomvirus, HPV)

Europeiska kodexen mot cancer består av följande rekommendationer för att minska risken för cancer:

1. Rök inte. Använd inte någon form av tobak.
2. Gör ditt hem rökfritt. Stöd rökförbud på din arbetsplats.
3. Håll en hälsosam vikt. Var fysiskt aktiv i vardagen.
4. Begränsa tiden du sitter stilla.
5. Ät en hälsosam kost.
   • Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt.
   • Begränsa intaget av kaloririk mat (mat med mycket socker eller fett)
   • Undvik sockersötade drycker.
   • Undvik processat kött
   • Begränsa intaget av rött kött och livsmedel med mycket salt.
6. Begränsa alkoholkonsumtionen. För att förebygga cancer är det bäst att inte dricka alkohol alls.
7. Undvik för mycket sol. Särskilt viktigt för barn och ungdomar. Använd solskydd och undvik solarium.
8. Skydda dig mot cancerframkallande ämnen på arbetsplatsen. Följ hälso- och säkerhetsföreskrifter.
9. Ta reda på om du utsätts för höga radonhalter i ditt hem. Vid behov, vidta åtgärder för att minska höga radonhalter.
10. För kvinnor: Amning minskar moderns risk för cancer. Om du kan, amma ditt barn. Hormonbehandling (HRT) ökar risken för vissa cancerformer. Begränsa användningen av HRT.
11. Vaccinera dina barn mot hepatit B (för nyfödda) och humant papillomvirus (HPV) för flickor.
12. Delta i organiserade screeningprogram för livmoderhalscancer, bröstcancer och tjocktarmscancer.

Dessa rekommendationer är utformade för att hjälpa individer att minska sin risk för cancer genom att göra hälsosamma livsstilsval och delta i förebyggande åtgärder.

Källor: Europeiska kodexen mot cancer Läs mer om EU:s cancerplan: Socialstyrelsen

Tidig upptäckt av cancer ger större möjlighet att sätta in en behandling

Ett sätt att upptäcka cancer är genom screening, och i Sverige erbjuds olika typer av screening för olika typer av cancer. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa undersökningar bara gäller vissa vanligt förekommande typer av cancer och vissa ålders- och målgrupper. Följande screening erbjuds i Sverige 2024:

• Provtagning och screening av HPV-virus för kvinnor mellan 23 och 64 år
• Tarmscreening genom avföringsprov för personer över 60 år
• Bröstcancerscreening genom mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år
• Organiserad prostatacancertestning med PSA-test för män mellan 50 och 64 år.

Blir du erbjuden att genomföra provtagning eller screening, missa inte den möjligheten för att upptäcka cancer i så god tid som möjligt.

Det finns flera olika behandlingsmetoder 

Vilken behandling som blir aktuell för den cancer man drabbats av diskuteras på en så kallad multidisciplinär konferens (MDK). Cancer behandlas med operation, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, antihormonbehandling och/eller målsökande behandling. Ofta får man en kombination av dessa behandlingar. 

Spridd cancer vilket innebär att cancercellerna har spridit sig från sin ursprungliga plats till andra delar av kroppen. Dessa kallas även för dottertumörer eller metastaser. Spridd cancer behandlas vanligtvis med liknande metoder som för modertumören. Läs mer om behandlingar på Cancerfonden.se.

För dig som har en cancersjukdom eller för dig som är närstående finns olika sorters råd och stöd att få. På 1177 kan du läsa om kontaktsjuksköterskor, hitta patientföreningar och få veta mer om hur du kan få olika sorters råd och stöd.

Under den akuta fasen och under cancerbehandlingen, som kan pågå under lång tid, upplever många att deras fokus begränsas till att klara av behandlingen. Under denna period har man oftast ett nära och bra stöd från vårdteamet och kontaktsjuksköterska. När behandlingen är över stryps dessa kontakter ganska abrupt och man står ensam. Många upplever att det är först då alla känslor kommer och kroppen börjar slappna av.

Det är vanligt att känna stor oro över framtiden när man drabbas av cancer och efter avslutad behandling kan behovet av stöd vara större än väntat

Det är vanligt att känna stor oro över framtiden, återfallsrisken, tröttheten och problem med komplikationer efter behandling. Samtidigt kan man uppleva att omgivningen förväntar sig att man ska vara lycklig och glad då man har överlevt och klarat behandlingen. I denna fas kan behovet av stöd vara större än väntat. Om man inte har fått cancerrehabilitering är det en bra tid att fråga kontaktsköterskan om man kan få någon form av cancerrehabilitering eller terapi. Alternativt kan man ta kontakt med en cancerförening.

Nästan alla som har cancer och får cancerbehandling upplever en kraftig mental och fysisk trötthet som kallas fatigue. Fatigue skiljer sig från vanlig trötthet. Man känner sig utmattad och denna extrema trötthet kan inte botas med sömn. Fatigue är ett vanligt symtom vid cancer och kan uppstå vid diagnos, under behandling och det är vanligt att tröttheten finns kvar långt efter avslutad behandling. Många beskriver det som en total brist på energi, som kan uppstå utan fysisk ansträngning. Fatigue kan påverka kognitiva förmågor som minne, koncentration och problemlösning. Tröttheten kan också leda till känslor av uppgivenhet, stress, oro och depression.

Viktigt att få stöttning och förståelse om man lider av fatigue

Orkeslösheten kan vara så svår att man inte orkar sådant som man normalt tycker om att göra. Som anhörig eller vän kan det vara svårt att förstå hur det känns och det kan därför underlätta att lära sig om fatigue och hur man kan stötta den drabbade. Vardagliga och enkla saker som att sköta hushållssysslor, gå och handla, föra ett samtal och koncentrera sig kan vara oerhört svårt att klara av. Det innebär även att återgång till arbete kan vara svårt och det är viktigt att även arbetsgivare har kunskap om denna problematik för att ge rätt stöd.

• Behandlingen och sjukdomen kan ge biverkningar som påverkar din sömn, hur du äter och ämnesomsättningen så att du inte kan tillgodogöra dig näringen fullt ut.
• Sömnsvårigheter och minskat matintag kan göra dig kraftlös.
• Kanske rör du dig mindre än du brukar på grund av sjukdomen och/eller behandlingen.
• Cancercellerna skapar en obalans i kroppens immunförsvar.
• Cancer och cancerbehandlingar kan orsaka blodbrist som gör dig tröttare.
• Olika former av psykisk påverkan såsom oro, ångest och depression.

Fråga din onkolog om vad som orsakar din fatigue

Eftersom orsakerna till fatigue vid cancer kan variera är det bra att tala med din onkolog och kontaktsjuksköterska om vad som kan vara orsak om du drabbas av fatigue. På så sätt får du individuella råd för egenvård.

• Fråga din onkolog och kontaktsköterska om råd gällande din fatigue.
• Fysisk aktivitet har visat god effekt för att motverka fatigue. Även träning under behandling har visat bra resultat. Viktigt att anpassa aktivitetsnivån efter hur du mår och konsultera sjukgymnast för lämpligt program. Att sitta eller ligga och göra enkla rörelser kan göra skillnad.
• Vistas i naturen – frisk luft, naturens ljud och dagsljus gör gott. Naturen ger återhämtning och förbättrar kognition och förmågan att hantera stress.
• God och näringsrik mat är viktigt, även om aptiten är liten. Ta råd från dietist.
• Vila korta stunder under dagen och skapa en lugn kvällsrutin för bättre nattsömn.
• När under dagen är du piggare? Planera in aktiviteter när du har som mest energi.
• Prioritera det som du tycker är roligt och viktigt.
• Be om hjälp med jobbiga och tråkiga vardagssysslor. Gör i stället saker du tycker om och som ger avkoppling och energi.
• Om möjligt, ha ett socialt liv och träffa människor du tycker om.
• Berätta om din sjukdom och om din fatigue. Det kan öka förståelsen och ge dig mer stöd från omgivningen. Att få vara flexibel kan minska stressen för dig och på så sätt ge mer ork.

Att få komma till en rehabiliteringsklinik efter avslutad behandling kan göra stor skillnad. Där träffar man andra cancerdrabbade vilket många uppskattar då man har en djupare förståelse på grund av egna erfarenheter. Här finns rätt kompetenser och man får professionell hjälp att bearbeta vad man gått igenom. Det ges individuellt anpassade råd av de olika professionerna som underlättar för att komma vidare i den nya livssituationen. Tyvärr får inte alla möjligheten att komma till en fysisk plats och klinik för rehabilitering. Fler och fler erbjuder dock digitala verktyg som också kan vara ett bra stöd både under och efter behandling.

Behovet och typ av rehabilitering varierar

Eftersom cancer kan uppstå i olika delar av kroppen och ge mycket varierande skador beroende på var den uppkommer, i vilket stadium den upptäcks och vilken behandling man får innebär det att behovet av rehabilitering varierar stort.
De flesta som drabbas av cancer behöver rehabilitering för att göra livet så bra som möjligt före, under och efter behandlingen. Vilket behov av rehabilitering man har, varierar från individ till individ och vad man behöver i de olika faserna skiftar. Insatserna kan vara av fysisk, psykologisk, social och existentiell art.

Ett cancerbesked är ett hårt slag för den drabbade, men även för familj och vänner. Om möjligt kan närstående vara delaktiga genom att stötta och försöka göra vardagen ljusare genom att prioritera roliga saker som ger energi. Det kan också vara hjälpsamt om någon närstående kan vara med på läkarbesök och behandlingar för att sätta sig in i vilken egenvård och rehabilitering som kan underlätta för den drabbade. Man får väldigt mycket information, och det är därför bra att ha med sig ”ett par extra öron”. Syftet med rehabilitering och egenvård är att behålla eller få tillbaka bästa möjliga funktion, aktivitetsförmåga och livskvalitet trots konsekvenserna av cancer och cancerbehandling. Det är även bra att känna till att behovet av rehabilitering kan uppstå eller öka långt efter avslutad behandling.

Kontaktsjuksköterskans roll är väldigt viktig då hen har det övergripande ansvaret i hela vårdkedjan för dig som drabbats av cancer och för dina närstående. Genom kontaktsjuksköterskan kan du vara delaktig i din behandling och din rehabilitering. Vänd dig till din kontaktsjuksköterska som vägleder dig och förmedlar individuell rehabilitering utifrån dina behov och ser till att rätt kompetens kopplas in. Rätten till en fast vårdkontakt är lagstadgad sedan 2010.

Tala med din kontaktsjuksköterka om "Min vårdplan" som är ditt stöd för delaktighet och trygghet i cancervården

• Vart kan jag ringa om jag plötsligt mår sämre eller känner mig orolig?
• När är nästa undersökning eller behandling och vad ska hända då?
• Vad är syftet med den vård jag får?
• Vad kan jag göra själv för att må bättre?
• Hur får jag den rehabilitering jag behöver?
• Det ska också finnas svar på praktiska frågor och information om dina rättigheter i vården.

Om du drabbas av cancer ska du erbjudas rehabilitering, vilket alla har rätt till, men tyvärr är inte cancerrehabilitering i Sverige jämlik eftersom regionerna har olika regler om vilken rehabilitering de väljer att erbjuda. I vissa regioner finns rehabiliteringsavdelningar med inriktning på cancersjukdomar. Tala med din behandlande läkare och din kontaktsköterska om vilken hjälp du kan få. Du kan även ta direktkontakt med olika cancerrehabkliniker och höra om du kan remitteras från din region. Sök även hjälp via patientföreningar för din diagnos för att få råd och stöd.

Erbjuder din region ingen rehabilitering kan du vända dig till ideella organisationer och söka bidrag från stiftelser och fonder. Du kan exempelvis vända dig till CancerRehabFonden, en ideell organisation som samlar in pengar för att finansiera rehabprogram till vuxna cancerdrabbade. De erbjuder rehabilitering som är kostnadsfri för deltagarna. Läs mer om CancerRehabFonden.

Dina rättigheter - sjukvården ansvarar för att erbjuda rehabilitering under och efter cancer

Utmaningarna man drabbas av under en cancerbehandling kan vara väldigt svåra både fysiskt, psykologiskt, socialt och existentiellt. Hela livet omkullkastas och man kan även drabbas hårt ekonomiskt vilket gör allt ännu svårare. Oavsett när man behöver rehabilitering så är det viktigt att veta att man har rättigheter, som att sjukvården ska erbjuda cancerrehabilitering under hela vårdprocessen och fortsätta så länge det finns behov. Dina rättigheter som patient styrs av det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering vilket är ett underlag för regionerna.

Som patient kan du inte kräva remiss till alternativa behandlingar. Valet att använda Komplementär och Alternativ Medicin (KAM) handlar i regel inte om att bli botad, utan i stället om att må bättre fysiskt, emotionellt eller att stärka kroppens förmåga. KAM kan exempelvis handla om naturpreparat, vitaminer eller mineraler, avslappning, massage, yoga, meditation eller akupunktur. Rådgör alltid med din läkare om du vill använda dig av alternativ och komplementär behandling eftersom natursubstanser och vissa läkemedel kan påverka varandra.

KAM är indelat i tre områden:

• Kropp-själ-metoder utgår från en samverkan mellan kropp och psyke, själ eller sinne. Hit räknas till exempel yoga, Qi gong, meditation, hypnos, akupunktur och konstnärliga terapiformer som bild-, musik- och dansterapi.
• Naturpreparat som innefattar många olika slags produkter, till exempel naturläkemedel, kosttillskott och växtbaserade läkemedel.
• Övriga KAM, till exempel ayurvedisk medicin och traditionell kinesisk medicin.

KAM omfattar ett brett spektrum av metoder och har två huvudsakliga användningsområden: som ett komplement till cancerbehandling, vilket är det vanligaste, eller som ett alternativ där man avstår från erbjuden behandling och istället förlitar sig på KAM-metoder. Att enbart förlita sig på alternativa behandlingar är mycket ovanligt och det finns idag väldigt lite forskning om detta. Med ökad forskning och evidens för vissa KAM-metoder integreras några av dem i cancervården, särskilt vid stora och välrenommerade cancercentra i USA, under konceptet integrativ onkologi.

Det är många cancerdrabbade som frågar sin onkolog och annan vårdpersonal om det är något man kan göra själv för att må bättre och öka chanserna att behandlingen ska lyckas så bra som möjligt. Ofta svarar onkologen att man ska leva som vanligt. Svaret ges säkert i all välmening för att lugna, men det känns inte så bra att höra då man är cancerdrabbad och ska genomgå tuffa behandlingar. Kanske är det en av anledningarna till att det är många som söker efter metoder som man hoppas ska öka chansen att överleva eller i alla fall leda till att måendet blir lite bättre. Vill du använda komplementär eller alternativ medicin är det dock viktigt att du talar med din onkolog eftersom vissa alternativmediciner kan ha negativ inverkan på dina cancerbehandlingar. 

Läs mer om KAM på Cancerfonden och Cancercentrum

Vi som skapat Återhämtningsportalen har båda genomgått cancerbehandlingar och då använt oss av så kallade kropp-själ-metoder som mjuk yoga, regelbunden vistelse i skog och natur, mindfulness, andnings- och avslappningsövningar, meditation och konstnärliga terapiformer såsom musik- och dansterapi. Nyttan av dessa metoder har för oss varit påtaglig och förbättrat livskvalitén.

Minskad oro och trötthet samt förbättrad livskvalité

Kropp-själ-metoder, såsom mindfulness, meditation och yoga, kan hjälpa till att balansera aktivitet och vila när man drabbas av fatigue. Dessa metoder främjar avslappning och ger mental klarhet, vilket kan bidra till att minska oro och trötthet samt förbättra livskvaliteten för personer som lever med cancer. Tala med din kontaktsjuksköterka eller onkolog för att få en bedömning av vilka övningar som är lämpliga för dig och din cancerrehabilitering.

Redaktör: Återhämtningsportalen
Korrekturläsare: Peter Vestergren, FK Psykologi, FD Beteendevetenskapliga mätningar).

1177 - Vårdguiden 
Cancerfonden
Bröstcancerförbundet
Cancercentrum - Kunslapsstöd för vårdpersonal